Priset på dieselolja stiger med 0,8 procent denna veckan. Därmed kostar diesel MKI 13 389 kronor per kubikmeter.
Även priset på eldningsolja stiger och kostar nu 11 997 kronor per kubikmeter.
Priset på råolja är just nu 85:31 dollar per fat och har rört sig i intervallet 76 till 91 dollar per fat sedan årsskiftet.
Det säger Anna Larsen på HIR-Skåne, arrangören bakom Borgeby Fältdagar. Enligt henne kommer det att ställas ut maskiner även på Borgeby Fältdagar år 2025.
Enligt HIR-Skåne så uttalades sig branschorganisationen Maskinleverantörerna i höstas att de rekommenderat sina medlemmar att ställa ut på Borgeby Fältdagar jämna år och på Brunnby Lantbrukardagar udda år.
– Det är således ingen kartell utan en rekommendation. Det enda vi vet är att Väderstad inte ska medverka nästa år, konstaterar Anna Larsen.
Bo Stark, delägare på Väderstad, menar i en intervju i dagens Lantbruksnytt webb TV att de flesta maskintillverkare, importörer och återförsäljare av maskiner i Sverige är medlemmar i Maskinleverantörerna och kommer att följa rekommendationen. Hur det slutar återstår att se.
– Vi är så nöjda med årets mässa. Det kommer absolut att finnas maskiner på Borgeby nästa år den 25 till 26 juni. Konceptet är precis som vanligt och fullskaligt. Flertalet maskintillverkare har redan förhandsbokat sin monter. Naturligtvis respekterar vi alla utställares enskilda beslut om mässnärvaro, precis som vanligt, och hälsar varmt välkomna åter 2025, säger Anna Larsen.
Riksbankens borde följt upp sitt beslut i maj med ytterligare en sänkning av styrräntan nu i juli. Det anser LRFs förbundsordförande Palle Borgström.
– De flesta bedömare menar, som finansministern också påpekade tidigare i veckan, att ”kampen mot inflationen är vunnen”. Därför hade det varit en positiv signal inför resten av året med ännu en räntesänkning i juni, menar Palle Borgström.
Men på bankerna har man en annan uppfattning. Anders Hansson, privatrådgivare på Sparbanken Skåne, tycker det var bra att räntan lämnades oförändrad.
– De flesta makroekonomiska faktorer talar för att räntan bör lämnas oförändrad just nu, säger han.
Samtidigt är Sparbankens prognos att räntan sänks tre gånger till under andra halvåret i år och slutar på 3,0 procent i december 2024.
– Ekonomin präglas fortsatt av lågkonjunktur och vi vet samtidigt att investeringsbehovet i samhället är stort. I livsmedelsbranschen behövs såväl ökad produktion som omställningsåtgärder för klimatanpassning och fossiloberoende matproduktion fortsätter. Tiden är därför inne för ytterligare en sänkning av styrräntan, säger Palle Borgström förbundsordförande LRF.
Riksbanken ändrar inte styrräntan i juni. Räntan ligger därmed kvar på 3,75 procent. Men om inflationen ligger kvar på nuvarande nivå kan räntan sänkas två eller tre gånger under andra halvan av år 2024.
Det beskedet lämnar Riksbanken i dag. Inflationen har fortsatt att sjunka och är nära målet på 2 procent. Förutsättningarna för en inflation i linje med målet även på lite längre sikt är goda. De långsiktiga inflationsförväntningarna signalerar ett starkt förtroende för målet och löneökningarna är måttliga.
Ny information tyder på att inflationstrycket i stora drag är som förväntat. Styrräntan lämnas oförändrad på 3,75 procent, i linje med prognosen i mars och kommunikationen i den penningpolitiska uppdateringen i maj.
Utvecklingen av inflationen har varit gynnsam sedan slutet av förra året. Inflationen exklusive energipriser har sjunkit till 3 procent och utfallen sedan i höstas har varit lägre än Riksbankens prognoser. Det senaste utfallet för inflationen exklusive energipriser var dock något högre än väntat, vilket illustrerar att det kan komma bakslag när inflationen anpassas till målet. Detta understryker behovet av att styrräntesänkningar sker gradvis.
Mot bakgrund av att inflationen i grunden utvecklas gynnsamt, att konjunkturen bedöms vara något svagare och att kronans växelkurs är något starkare, har prognosen för styrräntan justerats ner något. Förutsatt att inflationsutsikterna står sig kan styrräntan sänkas två eller tre gånger under andra halvåret. Men inflations- och konjunkturutsikterna är osäkra. Det finns risker kopplade till bland annat inflationen i omvärlden, geopolitiska oron, kronans växelkurs och återhämtningen i svensk ekonomi som kan leda till en både högre och lägre styrränta än i prognosen.
Nästa gång Riksbanken tar beslut om styrräntan är den 19 augusti.
Efter en kylig vinter och en vår med varierande väderförhållanden bjuder sommaren på normala vattennivåer i magasinen och stabila bränslepriser. Elpriset förväntas därför hamna runt 40 öre per kWh i snitt, vilket är i linje med förra årets snitt på 41 öre. Det visar elbolaget Bixias prognos för sommaren 2024.
Efter en initialt kall vår följt av högsommarvärme under maj månad indikerar sommarens väderprognoser klassiskt svenskt sommarväder. Juli ser ut att bli något varmare än normalt medan augusti kan bli något kallare och blötare. Samtidigt har gas- och kolpriserna samt priset på utsläppsrätter nu stabiliserats efter vårens stigning.
– Vi kan se fram emot en lugn sommar med låga och stabila elpriser, så länge inga större geopolitiska händelser inträffar. Vattennivåerna är normala, bränslepriserna är under kontroll och det finns inga extrema väderhändelser i sikte som skulle kunna påverka elpriserna markant, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Sommarens elpriser kommer sannolikt hamna ungefär som fjolårets redan låga priser. I juli och augusti ser priset ut att hamna på runt 40 öre, att jämföra med 41 öre förra året. Summerar vi årets första halva har priset i snitt varit 55 öre per kWh att jämföra med fjolårets 80 öre per kWh.
Norra Sverige väntas få ett pris som landar något lägre än systempriset tack vare vattenkraftens påverkan medan södra Sverige hamnar en bit över på grund av en närmare koppling till de tyska priserna.
Så väntas elpriset bli juli till augusti 2024
Systempris 38 öre (41 öre)
SE1 25 öre (31 öre)
SE2 25 öre (31 öre)
SE3 28 öre (37 öre)
SE4 42 öre (46 öre)
(föregående års pris inom parantes)
Sol och vind avgör elpriset
Europas solkraftsproduktion är fortsatt hög under de soliga sommarmånaderna vilket kan leda till minuspriser under eftermiddagarna. Men hur låga priserna de facto blir avgörs av vindkraften.
– Under ett högtryck blåser det sällan särskilt mycket, vilket ger en näst intill obefintlig vindkraftsproduktion. Det kan faktiskt ge något höjda elpriser, trots den ökade solkraften. Men sannolikt kommer vi fortsätta se negativa elpriser några timmar på eftermiddagen under delar av sommaren, i synnerhet då efterfrågan blir lägre i samband med semesterperioder i norra och södra Europa, säger Johan Sigvardsson.
Planeringsarbetet för Gasums biogasanläggning i Hörby kommun går framåt i full takt och i gott samarbete med de lokala myndigheterna. Gasum planerar fem moderna storskaliga biogasanläggningar i Sverige som ska byggas under de kommande åren.
Genom att använda biogas som energikälla uppnås betydande utsläppsminskningar inom transport och industri.
Gasum har en ambitiös plan att bygga fem storskaliga moderna biogasanläggningar i Sverige under de kommande åren. Dessa ”Big Five” är en viktig del av företagets plan för att avsevärt öka tillgången på förnybar gas i de nordiska länderna.
Två av de planerade stora anläggningarna håller redan på att byggas. Den första anläggningen i Götene kommer att börja med kommersiell produktion i slutet av 2024. Den andra anläggningen i Borlänge fick ett slutgiltigt investeringsbeslut i början av 2024 och arbetet på platsen har påbörjats.
– Nästa anläggning kommer att ligga i Hörby. Planeringen går framåt i snabb takt, eftersom de flesta designlösningar redan prövas och testas i projekten i Götene och Borlänge. Varje plats är naturligtvis unik när det gäller förutsättningar och regionala särdrag, påminner Tor Husebø, Vice President, Projects & Biogas Production på Gasum.
– Hörby ligger i Skåne, som kännetecknas av att det är tätt med jordbruk och gårdar med djuruppfödning. Det innebär att det finns gott om gödsel och andra restprodukter från jordbruket som kan användas för att producera biogas, och på motsvarande sätt kan biogasproduktionen minska jordbrukets klimatpåverkan i regionen. Vi har en mycket bra relation med Hörby kommun, som ser positivt på Gasums planerade projekt, vårt samarbete när det gäller att utveckla markanvändningsplanen fungerar väldigt bra, säger Husebø.
Att använda biogas är ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen idag
Biogas som framställs från avfallsströmmar är ett bränsle som i genomsnitt ger 90 procent lägre utsläpp av växthusgaser under hela livscykeln jämfört med konventionella fossila bränslen, som diesel. När man använder gödsel som råmaterial kan minskningen till och med bli mer än 100 procent eftersom man undviker utsläpp från traditionell gödselhantering.
Därför är ökad användning av biogas ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen från transporter och industri. Dessutom är det en välbeprövad lösning som redan finns tillgänglig.
Den planerade biogasanläggning i Hörby är precis intill motorvägen E22, vilket gör platsen idealisk när det gäller transportinfrastruktur. Anläggningen kan ta emot upp till 500 000 ton av ett brett spektrum av råvaror per år.
Huvudparten av råvarorna kommer att bestå av restprodukter och avfall från jordbrukssektorn. Det innebär fast och flytande gödsel från boskap, spannmål och ensilage. Förutom biogas kommer anläggningen årligen att producera upp till 480 000 ton återvunnen biogödsel av hög kvalitet som kommer att återföras till de det lokala jordbruket för odling av grödor.
Gasum har ännu inte fattat det slutliga investeringsbeslutet, men planeringsprocessen fortsätter med full kraft för att säkra alla nödvändiga tillstånd och markanvändningsplanen med kommunen. Hörbyprojektet har, liksom de övriga Big Five-anläggningarna, beviljats medel från Naturvårdsverkets investeringsprogram Klimatklivet.
– Om allt går som planerat kommer anläggningen att börja producera 133 GWh biogas per år från och med slutet av 2026. Det innebär en imponerande minskning av koldioxidutsläppen, vilket möjliggörs genom att använda biogas istället för fossila bränslen, lovar Tor Husebø.
Gasums strategiska mål är att tillgängliggöra sju terawattimmar (7 TWh) förnybar gas per år på marknaden vid 2027. Det är fyra gånger mer än idag och skulle innebära en sammanlagd årlig minskning av koldioxidutsläppen på 1,8 miljoner ton för Gasums kunder.
Efter några veckor med prisfall steg priset på bränsle i dag. Dieselolja MK I gick upp med 3 procent och kostar nu 13 037 kronor per kubikmeter. Även priset på eldningsolja går upp.
Eldningsoljan kostar nu 11 653 kronor per kubikmeter.
Priset på råolja ligger nu på 82:73 dollar per fat och har rört sig i intervallet 76 till 91 dollar per fat sedan årsskiftet.
Veckans prisuppgång för bränsle är en effekt av att priset på råolja stigit senaste veckan med cirka 1 procent.
Antalet timmar med negativa elpriser i Sverige i år har fördubblats jämfört med 2023. Orsaken är den kraftiga utbyggnaden av solkraft i Europa. Det gynnar konsumenter, men kan på sikt påverka producenternas investeringsvilja.
Under de första fem månaderna i år har Sverige haft 668 timmar med negativt elpris, att jämföra med 310 timmar totalt i fjol. Och trenden lär fortsätta.
– Den kraftiga utbyggnaden av solkraft och vindkraft i Europa, i synnerhet i Tyskland, ger allt fler timmar med negativa elpriser i Sverige. När den tyska elproduktionen under soliga perioder överstiger förbrukningen skapas minuspriser, som spiller över på oss i norr, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Störst påverkan på elpriset har solkraften på eftermiddagen mellan 12.00 och 17.00 när solen är som starkast, samtidigt som efterfrågan på el är som lägst. Fenomenet kallas ”duck curve” eller ankkurva i elbranschen, på grund av att en ritad graf över timpriserna på el under ett dygn kan liknas vid en sittande anka.
Gynnar konsumenter – drabbar producenter
Att antalet minustimmar ständigt ökar gynnar konsumenter med timprisavtal, som kan styra sin elanvändning och till exempel ladda elbilen under de billigaste timmarna. Utvecklingen för dock även med sig vissa risker.
– På kort sikt gynnas konsumenter med timprisavtal av de negativa elpriserna. Men samtidigt innebär trenden att producenterna får lägre ersättning, vilket ger minskad investeringsvilja. På sikt kan effekten bli att den viktiga utbyggnaden av förnybara energikällor bromsas och att elektrifieringen av samhället klingar av, säger Johan Sigvardsson.
Flest minustimmar i syd
Elområde 4 i södra Sverige, med starkast koppling till kontinenten, har hittills i år haft flest minustimmar. Priset har varit negativt under 171 timmar fram till 31 maj i år, jämfört med 33 motsvarande period i fjol.
För övriga elområden är motsvarande siffror 164 timmar (89 i fjol) för elområde SE3, 166 timmar (94) för SE2 och 167 timmar (94) för SE1.
Igår gick Europa till val och resultatet innebär en ny uppställning i Europaparlamentet.
– Nästa mandatperiod kommer kräva beslut i flera avgörande frågor för Sverige och resten av Europa. Landets jord-och skogsbrukare har höga förväntningar på våra nyvalda svenska ledamöter, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.
Som väntat blev det en vinst för den konservativa partigruppen, EPP och extremhögern gick starkt framåt i flera länder även förflyttningen inte är lika stor i parlamentet. Tappade mest gjorde den liberala partigruppen, Renew och den gröna partigruppen. I svenska valet är trenden omvänd, där de stora vinnarna är Miljöpartiet, Vänsterpartiet och även Socialdemokraterna.
– Den europeiska jordbrukspolitiken är viktig för hela Europa. Våra svenska ledamöter måste ta med sig perspektiven från den svenska jorden och skogen till Bryssel så att vi kan producera mat till fler och fortsätta vara motorn i den gröna omställningen i Sverige och Europa, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund
Valresultatet innebär att den konservativa där EPP kan kan välja om de vill samarbeta mot mitten eller mot högerkanten för att vinna majoritet.
– Redan den föregående mandatperioden var det svårt att hitta majoritet i flera frågor, inte minst frågor som rör jord- och skogsbruket. Nu måste parlamentet samlas för att fatta kloka beslut som säkerhetsställer en långsiktig och hållbar europeisk jordbrukspolitik som bygger robusta företag med kraft att investera i framtiden, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.
För svenska och europeiska bönder kan detta få olika konsekvenser. Många Europaparlamentariker i både EPP och längre höger ut har inför valet lovat lantbrukarna stora löften om att göra det enklare, att minska antalet regler framförallt inom miljöområdet.
Det här nyvalda Europaparlamentet kommer att behöva förhålla sig till: en ny reform av jordbrukspolitiken, eventuellt en uppdaterad ”jord till bord strategi”, medlemskapsförhandlingar med Ukraina, klimatmålen 2040 och jordbrukets roll där. Klimatanpassning, krishantering och framför allt olika typer av säkerhetsfrågor där det finns koppling till livsmedelsförsörjningen.
– Vi har en viktig period framför oss. Nästa mandatperiod kommer kräva beslut i flera avgörande frågor som säkerhetspolitiken, klimatet och livsmedelssäkerheten i Europa, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.
Det blev ytterligare en vecka med prisfall på bränsle. Diesel MKI minskar i pris med 3,4 procent och kostar nu 12 646 kronor per kubikmeter. Även priset på eldningsolja faller.
Eldningsoljan kostar nu 11 270 kronor per kubikmeter och priset för råolja är nu 79:74 dollar per fat. Priset för råolja har rört sig intervallet 76 till 91 dollar per fat sedan den 1 januari i år.
