MaskinExpo ställs in

MaskinExpo ställs in i år. Mässan som skulle arrangerats i slutet av maj i närheten av Arlanda har inte fått tillräckligt med bokningar.

MaskinExpo har inte arrangerats sedan år 2019 och har haft uppehåll under pandemin. Redan då var mässan betydligt mindre än under glansdagarna.
MaskinExpo startade som en lokal mässa på Täby Galopp under åttiotalet. Den växte snabbt till en ledande riksutställning för entreprenadbranschen och samlade i stort sett alla branschföretag. När den flyttade till Barkaby under början av 2000-talet slogs utställarrekord men när mässan började arrangeras på Stoxa i närheten av Arlanda blev det aldrig riktigt bra. Mässan minskade i antal utställare år efter år och fick konkurrens av branschorganisationens egen mässa Svensk Maskinmässa på Solvalla som arrangeras i juni jämna år och av Entreprenad Live som arrangeras vart annat år i Skåne och vart annat år i Göteborg.
MaskinExpo anger själva som skäl till att årets mässa ställs in att många utställare vill avvakta med sin bokning till följd av konjunkturläget samt att många av de som har en bokning vill minska sin monteryta.

Läs mer...

Elpriserna kommer att falla tillbaka

I prognosen som presenterades i veckan räknar Bixias analytiker med att snittpriset på el kommer ligga på mellan 60 öre och 1 krona per kWh de närmaste två åren för att därefter sjunka till ett snitt strax över 50 öre per kWh kommande 15 år.

Priserna bygger på elbolagets basscenario som utgår från prognostiserad utveckling av förbrukning, produktion och ledningskapacitet samt kända ambitionsnivåer inom politiken på EU-nivå och enskilda länder.
Utöver basscenariet finns även ett låg- och högprisscenario. I samtliga prognoser får vi räkna med att elpriset kommer att fortsätta variera kraftigt både mellan elområden och över tid.
Produktion, elanvändning och ledningskapacitet skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att stärkas de kommande 16 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 40 procent fram till 2040 och elproduktionen kommer att stiga ungefär lika mycket. Främst är det vindkraften som byggs ut, där Sverige står för en stor del av den totala utbyggnaden.
– Fram till år 2040 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med cirka 155 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål som påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i investeringskostnaden för vind- och solkraft, något som på sikt utgör lågprisalternativet, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Elektrifiering av transportsektorn
Bixias bedömning är att elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 76 TWh, där personbilar står för den största delen av elektrifieringen.
– Med utgångspunkt i nationella mål är vår bedömning att ca 80 procent av fordonsflottan består av el- eller laddhybrider, varav omkring 3 miljoner är rena elbilar år 2040, säger Johan Sigvardsson.
De två stora industriprojekten HYBRIT och H2 Green Steel har båda som mål att producera fossilfritt stål med  vätgasbaserad energi, vilket kommer öka elanvändningen väsentligt samtidigt som det kommer minska koldioxidutsläppen kraftigt.
– Enligt vårt bascenario kommer elektrifieringen av industrin kräva cirka 51 TWh el år 2040.  Det är ambitiösa mål som är uppsatta men vi har en något mer försiktig bedömning kring den kraftiga ökningen av elanvändning.
Ytterligare faktorer som påverkar den ökade elanvändningen i Norden fram till 2040 är etablering av nya datacenter, befolkningsökning samt överföringsförluster.

Produktionen överstiger förbrukningen
Även om elbehovet kommer att öka kraftigt på längre sikt bedömer Bixia att produktionen kommer att överstiga elanvändningen. Analytikerna räknar med att produktionen kommer att byggas ut med 204 TWh fram till 2040.
– För att nå EU:s skärpta utsläppsmål krävs en kraftig expansion av både land- och havsbaserad vindkraft. Mellan 2025 och 2040 räknar vi med att vindkraften i Norden kommer att byggas ut med nära 140 TWh, där Sverige står för 57 TWh. Den kraftigt ökade elproduktionen i Norden gör det nödvändigt med nya ledningar mot omvärlden om inte Norden ska översvämmas med el. Då har vi inte räknat med att kärnkraften kan komma att få en renässans då något beslut kring detta ännu ej är fattat.

Nya ledningar ökar exporten
Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade elproduktionen kommer att driva fram mer export mot länder med högre elpris. Mellan 2030-2040 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat.
– För att säkerställa driften i nätet krävs det enligt stamnätsoperatörerna flera investeringar i infrastruktur och ledningar både inom Norden och mot kontinenten. Nya ledningar mot framförallt Tyskland och Storbritannien är redan beslutade och fler förväntas bli rationella mellan 2025-2030. Ett normalår kommer vi att exportera mellan 40-50 TWh från år 2025, och därefter förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som prognostiserat.

Fortsatta prisvariationer
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer att variera mer under dygnet men också mellan dygnen, vilket beror på mer förnybar elproduktion och minskad basproduktion. Samtidigt pågår utvecklingen för att jämna ut priskurvan genom olika reglertjänster.
– Priserna förväntas även framåt variera med konjunktur och framförallt väder. I Norden är elpriset väldigt väderkänsligt. Med fler ledningar mot kontinenten skapas en starkare koppling till det europeiska elpriset, vilket oftast leder till ett högre prisläge, men stundtals även lägre.
Det senaste året har präglats av stora prisskillnader mellan de olika elområdena i Sverige, vilket kommer fortsätta ytterligare några år enligt Bixia. Med utbyggd produktion och investeringar i nät, där NordSyd-programmet är en viktig sådan, kan skillnaderna komma att minska.
– Vi har ett stort produktionsöverskott i elprisområde 1 och 2 vilket pressar priserna under systempriset de närmaste åren, framförallt de år med god tillgång på vatten. Även elprisområde 3 kan komma att ligga under systempriset när finsk kärnkraft tillkommer. Men elprisområde 4 som är beroende av ledningskapaciteten och kontinentens priser kommer fortsatt att ligga en bra bit över systempriset.

Energi- och klimatpolitik styr
De energi- och klimatpolitiska målen påverkar både teknik- och prisutvecklingen på elmarknaden. Varje land försöker hitta styrmedel för att kunna uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
– Länderna i Europa har olika förutsättningar när det gäller både naturtillgångar och ekonomi. Fortfarande utgör el från fossila bränslen en stor del av världens och Europas energiproduktion. Ett ökat utbyte och handel mellan Norden och kontinenten är en nödvändighet för att nå klimatmålen gällande kraftproduktion, säger Johan Sigvardsson.

 

Läs mer...

Nu driver även Kina upp oljepriset

Öppningen av Kina efter alla coronarestriktioner innebär att förbrukningen av energi ökar i landet och det får fart på oljepriset.

Priset är i dag runt 85 dollar per fat och förutom Kina så påverkas priset av det importstopp till EU från Ryssland som börjar gälla den 5 februari. Något Lantbruksnytt rapporterat om tidigare i veckan.
Det kan således bli lite ryckigt med pris och tillgång på diesel de närmsta månaderna men många analytiker verkar ändå vara överens om att priset på olja på längre sikt ändå är på väg neråt.

Läs mer...

Två nya däck till trailern

Däcktillverkaren Mitas, som ingår i Trelleborg, lanserar två nya storlekar av däcket Agriterra.

Det är dimensionerna 620/40R22.5 och 620/75R26.
Mitas Agriterra passar vagnar som körs både i fält och på väg och är godkända i farter upp till 65 km/h.

Läs mer...

Kärvt ekonomiskt för Ryssland

Rysk råolja har fallit i pris och ligger nu på 47 dollar per fat. Det är den lägsta nivån sedan i november år 2020.

Detta påverkar den ryska statskassan mycket negativt. Ryssland slutade fjolåret med ett underskott i statsfinanserna på knappt 500 miljarder svenska kronor. Det är 2,3 procent av landets BNP.
Beräkningarna kommer från nyhetsbyrån Reuters.
Budgeten för innevarande år förutspår ett underskott motsvarande 2 procent av BNP.

Läs mer...

Vattenkraft har en stor outnyttjad potential i världen

I en unik kartläggning av alla vattendrag i världen visar forskare från bland annat Göteborgs universitet på en stor potential för ny vattenkraft.
I Europa är det mesta redan utbyggt medan Asiens och Afrikas floder har stora outnyttjade energiresurser.

Afrika och Asien står för 85 procent av världens outnyttjade lönsamma vattenkraft, enligt en global bedömning gjord av forskare som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Water. Resultaten kan hjälpa länder att formulera utvecklingsstrategier för vattenkraft som tar hänsyn till miljömässiga och sociala effekter.
– Vi har utvecklat en ny global standard för att kunna beräkna hur mycket hållbar vattenkraft som skulle kunna byggas. Vi har studerat topografi, ekosystem och avrinningsområden över hela världen, samt en digital höjdmodell med cirka 90 meters upplösning. Totalt har vi kartlagt 2,89 miljoner floder, det har varit ett hästjobb, säger professor Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Vattenkraft riskerar också påverka miljön
Vattenkraft är en relativt kostnadseffektiv energikälla, som förväntas spela en nyckelroll i vissa nationers övergång till koldioxidfria energisystem. Utbyggnaden av vattenkraft är dock kontroversiell på grund av dess miljömässiga och samhälleliga konsekvenser. Vattenkraftverk kan störa flodernas ekosystem, förvärra översvämningsrisken, försämra mark under byggnationen och fördriva människor.
– Vår beräkning utesluter känsliga platser, till exempel i kulturarvsområden, särskilt skyddsvärda områden för biologisk mångfald, jordbävningsbenägna zoner och tätbefolkade regioner. Vi vill uppmärksamma att det fortfarande finns en enorm potential i vattenkraften globalt sett, säger Deliang Chen.

Himalaya har störst potential
Författarna bedömer att den globala outnyttjade lönsamma vattenkraftspotentialen är 5 270 terawattimmar per år. Som en jämförelse var Sveriges elproduktion under 2021 cirka 165 terawatttimmar. Asien och Afrika står för 85 % av denna totala summa. Himalayaregionen står ensamt för två tredjedelar av potentialen. Men det kan finnas hinder för att realisera byggandet av vattenkraftverk i denna region.
– Svårigheten är att det är flera länder som samsas om resurserna och det gäller att de kan komma överens. Men energifrågan kan också vara ett område där man kan inleda samarbeten över nationsgränser, säger Deliang Chen.
Afrikas outnyttjade vattenkraftspotential kommer på andra plats och artikelförfattarna menar att de flesta afrikanska länder, inklusive Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Zambia och Angola skulle kunna möta deras nuvarande elbehov om vattenkraftens potential utnyttjades. I Europa och Nordamerika som genomgick den industriella revolutionen för länge sedan är vattenkraften i stort sett redan fullt utbyggd.
Analysen visar på vägar till en hållbar utveckling av global vattenkraft, vilket skulle kunna minska de negativa effekter på miljön och samhällen som andra energislag innebär.
– Vi presenterar dessa fakta till världens länder, men det är upp till beslutsfattarna att välja om de vill utnyttja vattenkraften mer än i dag, säger Deliang Chen.

 

Läs mer...

Energiproduktion – stort fokus på Agritechnica

För första gången kommer Agritechnica, världens ledande mässa för lantbruksmaskiner, att erbjuda ett dedikerat område för ämnet förnybar energi. Det handlar om solceller, elektrisk lagring, biogas och vindkraft något som för närvarande är högst relevant för många lantbrukare. 

Oavsett om det är för eget bruk eller överföring i elnätet har intresset för att producera egen elektricitet  bland lantbrukare aldrig varit större än i dag.  Såväl tekniken som de juridiska och politiska ramvillkoren för förnybar energi utvecklas snabbt, därför erbjuder detta ämne på Agritechnica ett mervärde för både lantbrukare och utställare.
Agritechnica har öppet i tyska Hannover den 12 till 18 november i år.

– Att generera energi från förnybara källor på gården har varit en kärnkompetens inom jordbruket sedan början av energiomställningen, förklarar Marcus Vagt, DLG:s divisionschef för Energi, Inhouse Farming och New Foods.

Med stigande energipriser uppmuntrar den nuvarande energikrisen lantbrukare att investera i förnybar energi, och intresset för mark för solcells- och vindkraftverk växer.

Energi för självförsörjning – allt mer intressant inom jordbruket
Solcellssystem för självförsörjande produktion – med och utan elektrisk lagring – blir ekonomiskt attraktiva på grund av stigande kostnader för fossil energi. Det moderna jordbruket är i en idealisk position för att bli en nyckeldel i en stabil, decentraliserad och CO2-neutral energiförsörjning. Eftersom det är regionalt med korta leveranskedjor och närhet till konsumenten, erbjuder förnybar energi inom jordbruket mycket lovande.
– I framtiden kommer vi att erbjuda kunskap och information om detta ämne på årsbasis genom de två stora DLG-mässorna EuroTier och Agritechnica, säger Marcus Vagt och förklarar beslutet att inkludera energisektorn på Agritechnica.

Att föra samman bönder och tillverkare
I regionen, för regionen, nära konsumenten, så kan lantbruket ge ett värdefullt bidrag till att säkra en klimatvänlig energiförsörjning i framtiden. Detta öppnar nya utbuds- och marknadsföringsmöjligheter för jordbruket. På Agritechnica kan tillverkare från solcells-, ellagrings- och vindkraftssektorerna knyta nya kontakter med beslutsfattare från en kvalificerad professionell målgrupp med årtionden av erfarenhet av förnybar energi.

Agritechnica – Grön produktivitet
Nya koncept och banbrytande innovationer säkerställer jordbrukets produktivitet och skyddar natur och miljö. Under det vägledande temat “Grön produktivitet” kommer Agritechnica att vara forumet för framtida frågor inom jordbruket senare i år. Besökare runt om i världen kommer att möta nyckelspelare och game changers inom internationell jordbruksteknologi. Alla globalt verksamma jordbruksmaskinföretag är representerade på Agritechnicas lokal i Hannover. Agritechnica erbjuder det mest omfattande och varierande mässprogrammet för internationell åker- och växtodling, och presenterar hela sortimentet av jordbruksmaskiner, från växtskyddssprutor till drönare, från traktorer till autonoma utrustningssystem och från skördetröskor till digitala hjälpsystem.

 

Läs mer...

Inflationen stiger i Sverige – Ingen räntesänkning i sikte

Tvärt emot veckans siffror från USA, där inflationen nu faller, så stiger den i Sverige. Inflationen för december blev 10,2 procent.

Därmed steg inflationen med 0,7 procent i december och den blev dessutom större än Riksbankens prognos som låg på 9,8 procent. Inflationen i december 2022 blev därmed den största sedan februari 1991.
Räknas dessutom de stigande räntorna med är inflationen för december hela 12,3 procent.
Stigande priser på el, drivmedel och livsmedel är det som påverkar inflationen mest under år 2022.
Rapporten från USA under veckan innebär att den amerikanska Centralbanken kanske inte behöver höja räntan så mycket framöver, något som även påverkar Europa, men de svenska siffrorna påverkar nu den svenska Riksbanken i den andra riktningen, att räntorna måste fortsätta upp.
De råd många ekonomer gett de fyra gångerna räntan stigit under fjolåret, nämligen; “Att nu är det för sent att binda räntan – Det tåget har gått” stämde inte då och stämmer kanske inte i dag heller. Räntan kan fortsätta att stiga och att binda vid dagens nivå kan faktiskt vara rätt trots allt.

Läs mer...

JD segrade stort 2022

Med 556 nyregistrerade traktorer och därmed 23,5 procents marknadsandel slutade John Deere etta i den svenska traktorligan 2022 och de kom nästan 100 traktorer före tvåan Valtra.

Men det blev inget bra år för svensk traktorförsäljning. Totalt registrerades det 2 361 nya traktorer i landet, minst 20,5 procent jämfört med år 2021 då siffran var 2 971 stycken.
Det går dåligt för de flesta fabrikat jämfört med år 2021.
Massey Ferguson är en av dem som klarat sig hyfsat. De registrerade 357 nya traktorer år 2021 och 340 i fjol. Bara en liten nedgång och därmed rejält större marknadsandel år 2022.
Klicka här för att komma till tabellerna och läsa mer om den svenska traktorförsäljningen.

Läs mer...

Mer vattenkraft i vinter

För att förstärka i den rådande energisituationen kommer Tekniska verken i Linköping att låta sina vattenkraftverk producera mer el än vanligt under vintern. Detta extra tillskott kan göra stor nytta för elförsörjningen lokalt.

Speciellt svårt är läget i södra Sverige inom de så kallade elområdena SE3 och SE4. I SE3 kan Tekniska verkens 20 elproducerande vattenkraftstationer, vid främst Vättern, Sommen och Åsunden/Järnlunden, bidra med viktigt tillskott.

– I år kommer vi att tänka lite annorlunda. För att göra vad vi kan för att minska risken för elbrist och, i förlängningen, verka för att hålla nere det redan höga elpriset kommer vi att producera mer el än vi normalt hade gjort i motsvarande situation. Det medför dock en risk för lägre vattennivåer i sjöarna under 2023, säger Ola Palmquist, affärsenhetschef, Vattenkraft, Tekniska verken.

– Den extra produktionen kommer att ske fram till mars. Exakt när vi kommer att öka produktionen går inte att säga just nu. Det beror dels på hur elmarknaden utvecklas och dels på vädermässiga förhållanden. Exempelvis hur kallt det kommer att vara och hur mycket nederbörd som kommer under vintern.

Vattendomar anger hur vattnet från sjöarna får och ska tappas
Domarna ger dock vissa möjligheter att tappa mer vatten till exempel när behovet av el är som störst.

Vattennivåerna är just nu generellt ganska låga i sjöarna eftersom det kommit mindre nederbörd än normalt under en längre period. Ett vanligt år hade Tekniska verken hållit tillbaka tappningen under vintern för att försöka få upp vattennivåerna till en nivå som är så normal som möjligt inför sommaren då det är många människor som uppskattar att vistas vid eller på sjöarna.

– Det vi planerar kan innebära en ökad risk för ovanligt låga vattennivåer i de aktuella sjöarna till sommaren 2023. Om det blir så går dock inte att säga redan eftersom även det är beroende på hur mycket nederbörd som kommer under vintern och våren, avslutar Ola Palmquist.

Läs mer...