Elpriserna slutade långt under prognosen

Under oktober och november blev snittpriset för el mindre än beräknat i Sverige men i december var prognosen att priserna skulle stiga. Det gjorde de initialt men december slutade ändå med snittpriser långt under prognosen.

Milt och blåsigt under hösten medförde att elpriserna inte blev så höga som först var förväntat. Lägre produktion av vindkraft och kärnkraft tillsammans med ökad efterfrågan på el både i Europa och i Sverige bidrog till högre elpriser i slutet av november och något som såg ut att hålla i sig under december. I början av december skedde också en prisuppgång men efterhand föll elpriserna åter tillbaka. I elområde 3 var priset den 1 december nästan 430 öre per kWh men i dag är det nere på runt 20 öre per kWh.
Elpriset har fallit i slutet av december i hela Europa.
På bara några dagar har spott-priset för el i EU gått från 18,6 cent per kWh den 23 december till 1,3 cent vid nyåret. 1,3 cent är 14,47 öre per kWh.

Läs mer...

GOTT NYTT ÅR

När vi summerar 2022 kan man snabbt konstatera att det är ett av de mest omvälvande inom svenskt lantbruk på många många år. Lyckligtvis har de flesta produktionsgrenar gått bra och många lantbruk kommer att redovisa rekordresultat år 2022.

Kraftigt stigande priser på energi och foder medförde att framförallt animalieproducenter såg ut att få det tufft i början av detta år. Stora kostnader för drivmedel och framförallt gödsel såg ut att bli ett problem för växtodlingsgårdarna men efter hand som tiden gick rättade det till sig.
Rysslands invasion av Ukraina fick priserna att rusa på allt det lantbruket producerar och livsmedelspriserna steg i butik. De företag som förädlar lantbrukets produkter lyckades få igenom prisökningar som var till stor fördel för lantbrukarna. Slakterier och mejerier har ökat sin betalning till lantbrukarna vid flera tillfällen under år 2022 och lönsamheten blev god i de flesta branscher.
År 2023 kan dock bli sämre. Priset på gödsel är fortsatt högt och hur energipriserna rör sig under kommande år är omöjligt att uttala sig om i dag.
Priserna på slaktdjur ser ut att hålla i sig men priset på mjölk är på nedgång.
Det är också i dagsläget helt omöjligt att sia om vad som är rätt pris för spannmålen. Ska man sälja i dag, vänta till våren eller ända fram till skörd 2023?
De flesta analytiker anser att man säljer i flera omgångar och framförallt gör avslut på en del av skörden i samband med inköp av gödsel, växtskyddsmedel och diesel, för att säkra kalkylen på en okej nivå.
Räntan har stigit i fyra omgångar under året och är nu totalt 2,5 procent upp jämfört med mars 2022. Effekten av räntehöjningen får vi först med full kraft år 2023 och då är det även aviserat ytterligare en höjning i februari. Om räntan fortsätter upp eller ligger kvar, och i så fall hur länge, ja det är också helt omöjligt att uttala sig om i dag.
Det vi vet om 2023 är att priserna även det året kommer att ligga på en klart högre nivå än vad vi historiskt sett är vana vid. Detta medför att även om kalkylen ser bra ut blir riskerna större. Produktionsbortfall av olika slag får allvarligare konsekvenser. Om det blir tre ton vete till följd av torka i stället för sju ett normalår blir förlusten betydligt större vid ett spannmålspris på 3:- i stället för 1:50 kronor per kg.

För oss på Lantbruksnytt har det varit intressant att följa utvecklingen och vi tackar alla våra läsare, tittare och annonsörer. Eftersom vår redaktion ligger på en gård i Skåne och vi själva driver lantbruk har vi nära till att analysera hur situationen påverkar svenskt lantbruk i realtid.
Precis som i år fortsätter vi att rapportera år 2023. Det kommer intressanta artiklar på nyhetslöpet varje dag och vi sänder webb TV-nyheter 365 dagar per år.
Även år 2023 kommer det att vara gratis att läsa och titta och det behövs ingen krånglig inloggning med lösenord.

Gott Nytt År
önskar hela Lantbruksnytts redaktion.

Läs mer...

Livsmedel levereras med drönare

ICA gör en viktig satsning för en levande landsbygd. Nu testar företaget drönare för att leverera livsmedel till öbor i Stockholms skärgård.

Nu har kunder boendes i Gräddö och på Tjockö i Norrtäljes kommun möjlighet att beställa hem livsmedel som levereras med drönare från ICA Nära Gräddö Skärgårdshandel. Projektet finansieras av Vinnova och är ett samarbete mellan ICA Gruppens innovationshubb ICAx, startup-bolaget Aerit, Rise och Norrtälje kommun. Syftet är att påskynda arbetet med att uppnå en klimatneutral logistik och samtidigt fortsätta investera i tjänster som bidrar till en levande landsbygd.
Kunder som bor i Gräddö och på Tjockö kommer att ha möjlighet att beställa hem livsmedel med ICA Pronto appen. Sortimentet täcker de flesta behov och önskemål men är anpassat för drönarleverans. Produkterna kommer direkt från ICA Nära Gräddö Skärgårdshandel och levereras till förvalda destinationer både på privata tomter och publika platser.
– Vi jobbar ständigt med att hitta nya sätt att göra varje dag lite enklare för våra kunder, samt att utforska hur vi kan genomföra mer hållbara transporter. Drönarleveranser befinner sig i en spännande fas och det känns särskilt viktigt att ICA fortsätter satsa på tjänster som möjliggör jobb och tillväxt på landsbygden i tuffa ekonomiska tider som nu. Vi känner oss väldigt entusiastiska över att vara med i det här projektet tillsammans med handlarna Peter och Anna Horwitz, ICA Nära Gräddö Skärgårdshandel och alla partners, säger Emma Lindahl, co-lead på ICAx.

– Drönare möjliggör framförallt mer miljövänliga last mile-transporter, men det finns även andra fördelar, exempelvis mycket kort leveranstid. Dessa typer av transporter bidrar till att förbättra kvaliteten och tillgängligheten på tjänster på landsbygden. Vi hoppas att det i förlängningen kan stödja beteendeförändringar mot ett klimatneutralt samhälle, säger Lei Chen, seniorforskare vid RISE som leder projektet.

Leveranserna genomförs av start-up bolaget Aerits Nimbi leveransdrönare som är batteridriven och har en nyttokapacitet på fyra kilo. Nimbi har ett autonomt vinschsystem som möjliggör både hämtning och avlämning av paket utan behov av ytterligare infrastruktur.
– Vi är väldigt glada över det här projektet i samarbete med några av Sveriges ledande institutioner. Vi hoppas kunna visa att Aerits tjänster kan förbättra livet för personer på landsbygden, minska klimatpåverkan från last mile-transporter och, naturligtvis, göra varje dag bekvämare för invånare, säger Alexander Perrien, vd för Aerit.

Norrtälje har många öar och stora landsbygder som utgör en utmärkt plats för att testa drönarleveranser.

– Norrtälje kommun är positiva till detta nytänkande projekt. Vi ser många fördelar för såväl företag som invånare i skärgården, landsbygden och i våra stadsdelar. Vi ser även att projektet har positiv inverkan på miljö och ekonomi, säger Daniel Klemserud, näringslivsutvecklare, Norrtälje kommun.

Läs mer...

Skattebefrielse för rena biodrivmedel till 2026

Det fyraåriga beskedet ger nu bränsleköparna en ro och en långsiktighet i sitt bränsleval. Men för producenten är fyra år för kort för att leda till ett investeringsbeslut för en ny produktionsenhet. Här behöver Sveriges regering säkerställa en långsiktighet så att nya bioraff byggs i Sverige.

Det anser man på Energifabriken som berättar att de rena biodrivmedlen är i dag ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen från transportsektorn. Skattebefrielsen har varit helt avgörande för rena biodrivmedels konkurrenskraft gentemot fossila drivmedel och har hittills spelat en större roll för klimatomställningen än reduktionsplikten genom att företag själva getts möjlighet att påverka sina transportutsläpp.
– Skattebefrielsen för rena biodrivmedel är en politiskt succé, där Sverige är ett föregångsland. Nu kan vi öka takten på omställningen till ett förnybart samhälle, säger Henrik Fridholm ,marknadschef på Energifabriken.
De rena biodrivmedel sköts i ett eget regelverk som garanterar att företagen får hela CO2-reduktionen på 70 till 90 procent. Vanlig diesel regleras inom reduktionsplikten och har idag en CO2-reduktion på 30,5procent, där gör högre inblandningar av biodrivmedel oftast ingen klimatnytta då den balanseras bort genom försäljning av fossila produkter.
– Rena biodrivmedel är enkla att byta till i befintliga fordon, inga investeringar behövs. Sedan tar man ofta steget vidare och investerar i fler förnybara drivlinor. De är första steget till fossilfri drift och är därför så viktiga för vår omställning, fortsätter Henrik Fridholm.

Läs mer...

Nästan halverat elpris inför jul

Just nu sätts Europas elsystem på prov med hög elanvändning och mycket kallt väder. I Sverige har vi lägre elproduktion än normalt till följd av att mycket kärnkraftsbortfall, vilket gör att vi tvingas importera el under flera timmar och därmed är prisbilden extremt hög.

Men redan nästa vecka väntas elpriset falla från veckans snittpris på cirka 3,50 kronor per kWh ned mot 2 kronor per kWh, enligt elbolaget Bixias elprisrapport.
– Under tisdagen och onsdagen den här veckan har vi sett något så ovanligt som att Frankrike varit marginalprissättande för Sverige via Tyskland mellan klockan 06 och 18, även höglasttimmarna under torsdagen. Samtidigt fick Norra Sverige (elprisområde 1 och 2) nytt prisrekord under onsdagen. Och allt tyder nu på att medelpriset på elbörsen NordPool slår nytt rekord under innevarande vecka på drygt 3,50 kronor per kWh, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Men redan nästa vecka förväntas elpriset sjunka rejält till följd av att temperaturen stiger kraftigt samtidigt som vi får tillbaka mycket produktion via kärnkraft, mer vind- och vattenkraft.

– Det kyliga vädret håller i sig ytterligare några dygn men framåt söndag börjar djupa lågtrycksområden svepa in från Atlanten och vi får ett kraftigt omslag med betydligt mildare och blötare väder under nästa vecka. Just nu ligger temperaturen omkring 6-7 grader under det normala för årstiden men nästa vecka förväntas temperaturen stiga upp mot 5 grader över det normala, förklarar Johan Sigvardsson.

I sambandet med väderomslaget kommer det blåsa mer vilket gör att vindkraftsproduktionen stiger från cirka 5 GW på fredag till upp mot 15 GW söndag – tisdag och 12–15 GW dagarna efter det.

Vattenkraften har producerat mer än normalt
Isbildningen i älvarna ger stora begränsningar i vattenkraftsproduktionen, men totalt sett har vattenproducenterna i Norden producerat mer än normalt för årstiden de senaste veckorna. Det leder till att fyllnadsgraden i vattenmagasinen faller.

– Den hydrologiska balansen för förra veckan hamnade på -11,3 TWh och prognosen indikerar på ett ökat tapp ned till -16,4 TWh innevarande vecka innan det ser ut att vända upp igen kopplat till det västliga lågtrycket, säger Johan Sigvardsson.

Kärnkraften går på 75 procent
Det råden en ansträngd situation på elmarknaden med ökad elanvändning till följd av det kyliga vädret, samtidigt som kärnkraften producerar på 75 procent av total kapacitet.

– Vi förväntar oss att vattenkraften svarar upp när prisnivån rusar, samtidigt begränsas det av isläggningen. Det är bland annat därför vi just nu har ett stort importbehov i södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Ringhals 3 är tillbaka fullt ut efter sitt korta avbrott helgen som gick, medan Ringhals 4 kommer vara ur drift åtminstone fram till den 23 februari. Oskarshamn 3 har några dagar kvar av sin extra revision och ska starta igen på söndag kväll och full effekt väntas på tisdag nästa vecka.

– Bränslepriserna förväntas också sjunka till följd av att temperaturerna stiger nere på kontinenten. Dessutom förväntas mer vind i Tyskland vilket kommer att dämpa priserna där. Vi kan alltså förvänta oss en rejäl prisnedgång under nästa vecka även om läget är mycket svårbedömt på elprismarknaden just nu, avslutar Johan Sigvardsson.

Läs mer...

Så långt räcker våtmarksåtgärderna

Heta somrar med vattenbrist och torka blir vanligare i framtiden. Låga grundvattennivåer kan då ställa till stora problem. Att återställa våtmarker är ett sätt att bevara vatten i landskapet. En ny forskningssammanställning från Formas har undersökt hur våtmarksåtgärder påverkar grundvattennivån.

Förr torrlades många våtmarker för att skapa bättre avkastning i jordbruk och skogsbruk.

— Man dikade ur för att få mer åker eller bättre tillväxt i skogen, säger Arvid Bring som är analytiker på Formas.

I och med klimatförändringarna, med snöfattiga vintrar och allt torrare somrar, har behoven förändrats. I framför allt södra Sverige upplever allt fler problem med låga grundvattennivåer.

— Bristen på grundvatten kan bli akut under delar av året. Både på Öland och i Skåne har kommunen behövt hämta vatten i tankbilar, fortsätter Arvid Bring.

Istället för att dika ur och torrlägga mark, ökar idag värdet på våtmarker. Och förmågan att lagra vatten är bara en av flera nyttor. Våtmarker är också viktiga för klimatet och bidrar till den biologiska mångfalden.

Återställda våtmarker höjer nivån på grundvatten
Formas släpper nu en ny rapport som visar på vilket sätt, och hur mycket, det är möjligt att höja grundvattennivåer genom att återställa våtmarker. Vi har granskat all publicerad forskning, fler än 11 000 vetenskapliga artiklar, om hur grundvattennivåerna påverkas vid dränering och restaurering av våtmarker.

De studier som undersökt restaurering visar att grundvattennivån i genomsnitt höjs med 16 till 28 centimeter nära våtmarkens diken. De studier som undersökt dränering visar att grundvattennivån i genomsnitt sänks med 10 till 27 centimeter.

Sammantaget visar resultaten att grundvattennivån nära diket i en dränerad våtmark kan återställas om dikena läggs igen.

— Vi ser generellt goda effekter av restaurering. Däremot sträcker sig effekten inte alltid så långt, säger Hjalmar Laudon, ordförande i expertgruppen.

Bra även för biologisk mångfald och kolinlagring
Effekten på grundvattennivån varierar mycket mellan olika våtmarker, vilket troligtvis beror på förutsättningarna på den plats där våtmarken finns. Men våtmarker genererar en mängd olika nyttor till samhället utöver höjda grundvattennivåer. Våtmarker förbättrar också biologisk mångfald, har en positiv effekt på klimatet genom att binda kol, och hjälper till att rena vattnet från näringsämnen.

Klicka här för att ta del av hela rapporten.

 

Läs mer...

Cementa får tillstånd att fortsätta bryta kalk

Idag kom beskedet att Mark- och miljödomstolen godkänner Cementas ansökan om ett fyraårigt tillstånd för kalkbrytning. – Mark- och miljödomstolen har fattat ett svårt men nödvändigt beslut. Det är den första positiva nyheten på länge för bostadsbyggandet, säger David Johnsson, vd på  Trä- och Möbelföretagen. ...

Läs mer...

Restvärme blir vätgas

Sweco har fått i uppdrag att projektleda RES gröna vätgasanläggning samt bidra till industriell symbios när restvärmen från den 20 MW stora anläggningen ska tas tillvara för uppvärmning av exempelvis fastigheter, fiskodlingar och växthus. Utanför Ånge i Västernorrland planeras ett grönt industrikluster där hjärtat blir ...

Läs mer...

Bromsautomatik på hjullastaren

Det nya tillvalet Collision Mitigation System (CMS) för Volvos hjullastare är ett aktivt bromssystem som använder radar och RBB-funktioner. Systemet arbetar vid backning oberoende av växelspakens läge och bromsar aktivt maskinen om ett hinder upptäcks i närheten. Föraren har fortfarande fullt ansvar för maskinen och ...

Läs mer...

Fem miljoner kubikmeter dödades av granbarkborren 2022

Granbarkborren fortsätter att orsaka omfattande skador i Sveriges granskogar. En ny inventering visar att över 5 miljoner kubikmeter gran har dödats bara i år. Totalt har nu över 32 miljoner kubikmeter gran dödats sedan 2018. Det kan jämföras med de stora bränderna sommaren 2018 som ...

Läs mer...