Det handelsavtal som USA och EU nu kommit överens om innebär att marknaden tror att tullkonflikten löser sig i större delen av världen och därmed förväntas produktionen öka igen. Det ger ökad efterfråga på olja och därmed underlag för prisuppgång på råolja.
Råoljan har redan stigit lite denna veckan och då priset på drivmedel föll något i måndags i Sverige kan det vara idé att köpa på sig diesel- och eldningsolja innan en eventuell prisuppgång.
Priset på bränsle föll till denna veckan. Dieselolja MK I kostar nu 12 206 kronor per kubikmeter och eldningsoljan 10 639 kronor per kubikmeter.
Utvecklingen stämmer väl med prisutvecklingen på råolja och valutakursen.
Priset på råolja har gått från 68:63 till 67:86 dollar per fat under den senaste veckan. Samtidigt har dollarn försvagats något mot den svenska kronan och står nu i 9:55.
Priset på råolja har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari i år.
Priset för dieselolja MK I är i dag 12 326 kronor per kubikmeter och eldningsoljan kostar 10 751 kronor per kubikmeter. Det är endast någon tia mindre än för en vecka sedan.
Även växelkurs och råolja ligger relativt stilla nu. Råoljan kostade förra måndagen 67:90 och i dag 68;63 dollar per fat och växelkursen mellan svenska kronor och dollar har gått från 9:60 till 9:65 på en vecka.
Priset för råolja har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari i år.
Förra veckan låg de svenska bränslepriserna stilla men denna veckan vänder de uppåt igen. Dieselolja MK I kostar nu 12 356 kronor per kubikmeter efter att ha stigit i pris med cirka 2,4 procent. Även priset på eldningsolja stiger och den produkten kostar nu 10 913 kronor per kubikmeter.
Priset på råolja ändras hela tiden och steg under förra veckan med 2,8 procent för att landa på 69:70 dollar per fat i dag. Växelkursen mellan svensk krona och dollar är i stort sett oförändrad och ligger nu på 9:60 svenska kronor för en amerikansk dollar. För en vecka sedan var kursen 9:53.
Råoljan har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan årsskiftet.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Göran Sandberg. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Mårten Carlsson, medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Mariana Braga.
Göran Sandberg, professor i växtfysiologi, har varit professor vid både SLU och Umeå universitet, rektor vid Umeå universitet samt verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Mårten Carlsson har varit professor i trädgårdsodlingens företagsekonomi vid SLU och var universitetets rektor under tolv år. Mariana Braga studerar ekologi och evolution hos insekter, framför allt fjärilar, och är forskare vid institutionen för ekologi i Uppsala.
SLU:s förtjänstmedaljer delas ut under doktorspromotionen lördag 4 oktober då universitetets nya doktorer, jubeldoktorer och hedersdoktorer promoveras.
SLU:s stora förtjänstmedalj tilldelas professor Göran Sandberg
I motiveringen utses Göran Sandberg ”för att på ett mycket förtjänstfullt sätt ha bidragit till vetenskapliga framsteg brett inom växtvetenskap, på nationell och internationell nivå. 1981 disputerade han i botanik vid SLU, där han utsågs till professor 1989 och han har sedan dess arbetat enträget för kunskap och innovation med en unik förmåga till nytänkande, ofta genom att framhålla unga forskares insatser. Göran Sandberg var med och startade det framgångsrika samarbetet Umeå Plant Science Centre och har i sin roll som ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse varit starkt bidragande till att positionera Sverige som forskningsnation.”
SLU:s förtjänstmedalj i guld tilldelas professor Mårten Carlsson
I motiveringen utses Mårten Carlsson ”för hans exceptionella arbete inom SLU men också utåtriktat och internationellt; alltid med universitetet i fokus. Mårten Carlsson är utbildad agronom och som SLU:s rektor under åren 1982–1994 hade han en avgörande roll när det gällde att kombinera jord, skog och trädgård. Efter sin pension har Mårten Carlsson fortsatt att arbeta för hela universitets framgång och personifierar SLU:s verksamhetsidé med sitt stora engagemang för SLU:s frågor och för universitetet självt.”
SLU:s förtjänstmedalj i silver tilldelas forskare Mariana Braga
I motiveringen utses Mariana Braga ”för hennes framgångsrika och uppmärksammade forskning som fokuserar på utvecklingen av biologisk mångfald och ekologiska interaktioner. Hon använder sig av innovativa beräkningsverktyg med betydande användningsområden inom både grundläggande och tillämpad forskning inom biologisk mångfald och rör sig i skärningspunkten mellan ekologi, evolution och datavetenskap. Mariana Braga visar med sin forskargärning vägen för framtida forskning inom biologisk mångfald och hållbarhet vid SLU.”
En misstroendeomröstning mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hålls nästa vecka. Troligtvis har omröstningen ingen praktisk betydelse men är ändå en markering.
För första gången sedan 2014 ställs en sittande EU-kommissionsordförande inför en misstroendeomröstning i Europaparlamentet. En misstroendeomröstning är ett formellt förfarande där Europaparlamentet röstar om huruvida det har fortsatt förtroende för EU-kommissionens ledning. Omröstningen väntas inte fälla EU-kommissionen, då det inte finns särskilt stort stöd, utan ses som en signal om missnöje.
Gamla saker
Bakgrunden är en formell misstroendeförklaring som väckts av den rumänske högerpolitikern Gheorghe Piperea, efter avslöjanden om hemliga textmeddelanden, sms, mellan von der Leyen och VD:n för det tyska läkemedelsbolaget Pfizers under Covid-19-pandemin, under förra mandatperioden Von der Leyen var ordförande för EU-kommissionen. Pipera lyckades samla de 72 underskrifter som krävs för en omröstning om en misstroendeförklaring, men sedan dess har flera europaparlamentariker dragit tillbaka sitt stöd för en misstroendeförklaring.
Klimatet
Misstroendeförklaringen har endast en liten chans att röstas igenom då de flesta partigrupper redan meddelat att de inte stödjer förslaget. Däremot speglar den ett växande missnöje med von der Leyens ledarskap. Kritiken gäller bland annat upplevda eftergifter till extremhögern i klimatpolitiken. Skulle misstroendeförklaringen gå igenom, måste hela EU-kommissionen avgå.
Priset på råolja föll rejält för en dryg vecka sedan och har därefter legat på en stabil nivå. Priset är just nu 67:83 dollar per fat och även växelkursen mellan svensk krona och dollar är ungefär den samma som för en vecka sedan, 9:53 svenska kronor för en dollar.
Mot den bakgrunden är det naturligt att priset på bränsle ligger stilla. Dieselolja MK I kostar i dag 12 066 kronor per kubikmeter, endast några tior dyrare än för en vecka sedan och eldningsoljan kostar just nu 10 481 kronor per kubikmeter.
Men egentligen borde priset på drivmedel fallit mer för en vecka sedan och många räknade nog med att prisfallet skulle fortsätta denna veckan när råoljan och växelkursen stod sig. Men oljebolagen verkar vara försiktiga.
Råoljan har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari i år.
Inga nya turbinbeställningar i Sverige under andra kvartalet 2025, visar Green Power Swedens senaste statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden. Totalt finns cirka 2 gigawatt (GW) under byggnation fram till år 2027, men efter det minskar utbyggnaden kraftigt.
Industrin är tydlig med att elkonsumtionen kommer öka kraftigt, fram till år 2035 förväntas industrin behöva ytterligare 66–81 terawattimmar (TWh) el enligt basindustrins energisamarbete SKGS. För andra kvartalet i år lades inga nya beställningar på vindkraftsturbiner i Sverige visar ny statistik från Green Power Sweden.
– Vi ser en kraftigt reducerad vindkraftsutbyggnad efter 2027. Det oroar eftersom det är vindkraft och solkraft, i kombination med energilagring, som kan möta ett ökande elbehov i Sverige till 2035. Den mest akuta anledningen till avstanningen i investeringsbeslut är osäkerheten i elpriset. Andra faktorer är den höga politiska osäkerheten, avsaknad av investeringar i elintensiva verksamheter, högre kostnader och långa anslutningsförfaranden, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.
Detta är en fortsatt negativ trend från föregående år, som också hade två nollkvartal. Majoriteten av den vindkraftsutbyggnad som sker idag kommer från investeringsbeslut som fattades under 2021–2022. Sedan dess har investeringsbesluten minskat kraftigt. Samtidigt beviljades enbart två nya tillstånd för vindkraft under 2024: ett på land och ett till havs. De främsta orsakerna till detta var det kommunala vetot och att Försvarsmakten har sagt nej.
– De miljötillstånd som ges idag är för projekt som har potential att börja leverera el i början av 2030-talet. Man kan ju undra var den ökade tillgången på el som industrin efterfrågar ska komma ifrån när vi samtidigt ser att investeringsbesluten för redan tillståndsgivna projekt stannar av. Det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att vända detta, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.
Om rapporten
Green Power Swedens statistik presenteras kvartalsvis och bygger på insamlat material från projektörer och turbinleverantörer för vindkraftsprojekt i Sverige. Analyserna hämtar även information från offentliga data, pressmeddelanden från bolag och annan marknadsrelevant information.
Green Power Sweden kommer i framtiden att även inkludera statistik för storskalig sol och lagring. Storskalig vind, sol och lagring har potential att möta det elbehov som industrin aviserat fram till 2035.
I år har Krampe lagt till två nya modeller i produktportföljen. Radiumvagnarna och en ny serie trevägstippvagnar under namnet FlexBody. Test- och prototyper har nyligen presenterats för återförsäljare och press från hela Europa.
Nästa steg är att nollserien av FlexBody tas i bruk under skörden. Efter en officiell lansering på Agritechnica i november inleds serieproduktionen av båda modellerna.
Aktivitet på fabriksområdet
Krampes fabriksanläggning i Coesfeld är redan fullt utnyttjad med produktionen av de nuvarande vagnserierna, så den expansiva tillverkaren är i full gång med att utöka kapaciteten för att kunna hantera de nya produktserierna. En gammal hall revs i början av april och förberedelserna för nybygget har inletts.
Under de kommande tolv månaderna byggs hela 7 600 kvadratmeter nya produktionsanläggningar. Här kommer de nya vagnserierna; FlexBody och Radium att tillverkas, när ett nytt plåtcenter med helautomatiserat lasersystem, en lasersvetsanläggning och flera konventionella svetsrobotar är på plats.
Med fjärrvärme från en biogasanläggning, klimatanläggning på sommaren och ett stort solcellssystem för egen elförbrukning uppfyller byggnaderna de senaste hållbarhetsstandarderna. Nybygget förväntas vara klart i mars 2026.
Samtidigt med nybygget återaktiveras vissa produktionshallar vid det gamla huvudkontoret i Coesfeld-Lette, cirka 5,5 ki,ometer från huvudkontoret.
Som en effekt av det stora prisfall för råolja förra veckan faller nu de svenska bränslepriserna. Dieselolja MK I kostar nu 12 020 kronor per kubikmeter efter att ha minskat i pris med 2,3 procent sedan förra veckan.
Det finns möjlighet att bränslepriserna faller ytterligare då råoljan fallit mer än så. För en vecka sedan toppade råoljan på 76:18 dollar per fat efter ökade risker för konflikter i Mellanöstern men priset föll snabbt tillbaka då risken minskade. I dag kostar råoljan 66:75 dollar per fat.
Dollarn står nu i 9:49 svenska kronor mot 9:69 för en vecka sedan.
Därmed bör bränslepriset falla ytterligare om nuvarande förhållande står sig.
Även eldningsoljan gick ner i pris och kostar nu 10 402 kronor per kubikmeter.
Råoljan har rört sig i intervallet 60-81 dollar per fat sedan 1 januari i år.
