Mer biomassa från jord- och skogsbruk för energiproduktion 

Inför att EU-kommissionen ska presentera en uppdaterad bioekonomistrategi under hösten samlades i veckan ett antal branschorganisationer för att spela in att det är viktigt att lantbrukare och skogsägare får ta del av de värden som bioekonomin skapar.

Jordbrukskommissionär Christophe Hansen var där tydlig med att lantbrukare och skogsbrukare inte bara bidrar till livsmedelssäkerhet utan också till energi- och klimatmålen och menade därmed att produktion av biomassa från jord- och skogsbruket för energiändamål är avgörande för att nå såväl klimat- som energimål.
En uppdaterad bioekonomistrategi förväntas presenteras av EU-kommissionen i november i år. EU:s bioekonomistrategi är ett politiskt ramverk för hur biologiska resurser, som biomassa från jordbruk, skog och hav, ska användas för att främja hållbar tillväxt, innovation och klimatneutralitet. Den första strategin antogs år 2012 och uppdaterades år 2018. Syftet med bioekonomistrategin är att säkerställa den bästa och mest hållbara användningen av biomassa.
För att belysa jordbrukets och skogsbrukets betydelse för bioeknomin arrangerade i veckan ett event av Copa Cogeca, paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och kooperativ, tillsammans med CEPF, europeiska familjeskogsägarna, och Eustafor, europeiska statliga skogsförvaltningars förening. Jordbrukskommissionär Christophe Hansen deltog och belyste att lantbrukare och skogsägare bidrar till Europas livsmedels- och energisäkerhet, och att de bör få ta del av de ekonomiska värden som bioekonomin skapar. Hansen framhöll även att EU redan har några av världens strängaste hållbarhetskrav och ville inte införa nya regler som kan öka den administrativa bördan.

Läs mer...

Drivmedelspriserna fortsätter ner

Priset på diesel och eldningsolja fortsätter att falla. Bakgrunden är stora prisfall på råolja, en effekt av handelskonflikten mellan Kina och USA i kombination med att OPEC+ ökar produktionen av råolja just nu. 

Priset på råolja har gått från 63:17 dollar per fat för en vecka sedan till 60:66 dollar per fat i dag, minus 4 procent och samtidigt har dollarn försvagats mot den svenska kronan från 9:50 för en vecka sedan till 9:43 i dag.
Mot den bakgrunden borde bränslepriserna falla med över 4 procent, men de gick endast ner 1 procent till denna veckan.
Dieselolja MK I kostar i dag 11 681 svenska kronor per kubikmeter medan eldningsoljan kostar 9 903 kronor per kubikmeter.
Står sig rådande situation på världsmarknaden bör bränslepriserna fortsätta ner i Sverige.
Råoljan har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari i år.
Bank of America skriver i ett pressmeddelande att råoljan kan falla ner mot 50 dollar per fat men behåller ändå sin prognos för kvartal fyra i år till 61 dollar per fat, vilket innebär att priset skulle stanna där det är i dag.

Läs mer...

Eldriven klippare med bakvagnsstyrning

Den nya frontrotorklipparen Husqvarna FM 410i kombinerar helt elektrisk drift med hög prestanda och optimerad manövrerbarhet.

Husqvarna presenterar Husqvarna FM 410i, en helt elektrisk frontrotorklippare med bakvagnsstyrning, utvecklad för kommersiell användning. FM 410i är framtagen för yrkesanvändare som behöver en frontrotorklippare med pålitlig prestanda hela dagen, optimerad manövrerbarhet och en förmåga att klippa i utmanande miljöer.
– Husqvarna FM 410i innebär ett stort steg framåt inom professionell grässkötsel. Den är utvecklad för att hjälpa entreprenörer och kommuner att arbeta mer effektivt, på fler platser och med alla fördelar som elektrisk drift medför. Den erbjuder prestanda utan kompromisser och ett smartare och bättre sätt att få jobbet gjort, säger Peter Bergholm, produktchef, Husqvarna.
Den helt elektriska frontrotorklipparen FM 410i erbjuder en tystare arbetsmiljö, optimerad manövrerbarhet och miljöeffektiv klippning – perfekt anpassad för modern skötsel av grönytor. Med sitt breda utbud av kompatibla redskap kan maskinen dessutom användas året runt, vilket gör den till en mångsidig lösning för alla säsonger.

Viktiga egenskaper och fördelar
Bakvagnsstyrning
Gör att bakhjulen kan svänga in under maskinen. Resultatet blir extremt god manövrerbarhet och precision med minimal vändradie.
Frontmonterat klippaggregat (C112i)
Ger utmärkt överblick och åtkomst och hanterar enkelt tjockt och besvärligt gräs, för effektiv klippning av hög kvalitet.

Fyrhjulsdrift (AWD)
Säkerställer pålitligt grepp i sluttningar samt på våta eller vinterhala underlag, vilket möjliggör trygg körning i krävande miljöer.

Elektrisk servostyrning
Minskar förarens ansträngning och ökar komforten och kontrollen under långa arbetsdagar.

Heldags batteritid
Upp till 6 timmars kontinuerlig drift på en laddning – utan behov av uppehåll för laddning under arbetsdagen.

Läs mer...

Råoljan stiger när färre köper från Ryssland

USA:s president Donald Trump har satt press på både Indien och Japan om att minska sina energiinköp från Ryssland. Bakgrunden är framförallt att minska Rysslands oljeintäkter. 

Indiens premiärminister Narendra Modi har enligt nyhetsbyrån Reuters lovat att minska inköpen av rysk olj men menar samtidigt att det inte får äventyra priset på råolja eller tillgången i landet. Men bedömningen nu är att flera indiska oljeraffinaderier gradvis kommer minska inköpen av råolja från Ryssland.
Priset på råolja steg under veckan efter beskeden.

Läs mer...

Bränslepriset faller igen

För andra veckan i rad faller bränslepriserna i Sverige. Minskat pris på råolja är den huvudsakliga anledningen då dollarn blivit något dyrare. Dieselolja MK I kostar nu 11 832 kronor per kubikmeter medan eldningsoljan kostar 10 063 kronor per kubikmeter. 

Dieselolja är således knappt en procent billigare i dag jämfört med för en vecka sedan. Råoljan har gått från 65:46 dollar per fat till 63:17 dollar per fat på en vecka medan dollarn rört sig från 9:40 till 9:50 svenska kronor.
Råoljan har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari.

Läs mer...

Lantbruksorganisationer missnöjda med regeringens utsläppshandelssystem

Tillsammans med Krav, Lantmännen och LRF publicerar Arla i dag en gemensam debattartikel i Dagens industri. Tidöpartiernas beslut att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 från 2027 är ett olyckligt vägval.

Det riskerar att försämra konkurrenskraften för svenska lantbrukare och försvaga Sveriges beredskap, utan att ge någon verklig klimatnytta, skriver företrädare för de fyra organisationerna. Debattartikeln publicerades i dag i Dagens industri och kan även läsas nedan:

I dagsläget är det bara Sverige och tre andra EU-länder som valt att inkludera jord- och skogsbruket i ETS2. Men trots att Tidöpartierna lovat full ekonomisk kompensation till företagen saknas fortfarande konkreta besked. Något som borde oroa fler än Sveriges lantbrukare.
I regeringens klimatredovisning i höstbudgeten framgår att utsläppen från arbetsmaskiner ska minska genom elektrifiering. Men för lantbruket saknas i dag ersättningar och tekniska möjligheter att ställa om. Att Sverige går före in i ETS2 ger därmed ingen tydlig klimatnytta, bara ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft.
Det är viktigt att understryka att den här diskussionen inte handlar om att svenska lantbrukare vill undandra sig klimatansvar. Tvärtom. Svenskt lantbruk är en del av lösningen. Men för att kunna fortsätta producera med ett lägre klimatavtryck krävs ekonomiskt hållbara företag på både kort och lång sikt.
För oavsett lantbrukets högt satta klimatambitioner så är drivmedelspriset fortfarande en avgörande kostnad för företagen. Naturvårdsverkets beräkningar visar att ETS2 kan innebära kostnadsökningar på drygt 500 miljoner kronor varje år. På kort sikt slår kostnadsökningen direkt mot företagens lönsamhet. På längre sikt riskerar den att bromsa företagens klimatinvesteringar som är avgörande för att Sverige ska kunna nå sina mål både inom klimat och beredskap.
För att sätta siffran i perspektiv: med 500 miljoner kronor per år hade svenska lantbrukare kunnat restaurera 100 000 hektar betesmark fram till 2037 eller så hade 80 procent av alla gårdar kunnat investera i eldrivna lastare för höbalar och gödsel. Det är investeringar som hade skapat klimatnytta på riktigt.
Syftet med ett ETS2 är att sätta ett pris på utsläpp och på så vis skapa ekonomiska incitament för företag och privatpersoner att minska sina utsläpp. Historiskt sett har dock drivmedelsförbrukningen inom lantbruket varit relativt oförändrad, oavsett priset på drivmedel. Det visar att ETS2 inte fungerar som ett styrmedel för den här sektorn. Lantbrukare kör alltså inte i onödan och det finns i dagsläget inga realistiska alternativ, oavsett om du odlar ekologiskt eller konventionellt.
Omställningen till fossilfria arbetsmaskiner är givetvis en viktig del av framtidens lantbruk. Men tekniken är ännu inte mogen. Batteridrivna traktorer är väldigt ovanliga, och de som finns är tunga och riskerar att skada marken. Vätgaslösningar finns ännu inte i kommersiell skala. Däremot finns biodrivmedel – ett alternativ som redan idag ger klimatnytta. Biodrivmedel kan produceras av restflöden från lantbruket och skogen, vilket gör drivmedlet till en del av ett cirkulärt system.
Med en ökad tillgång till biodrivmedel hade lantbruket kunnat ställa om snabbare och mer kostnadseffektivt, utan beroende av fossila bränslen. Men istället för att exempelvis införa en biopremie för att ytterligare öka användningen av biobränslen i lantbruket, så väljer Tidöpartierna att inkludera det svenska jord- och skogsbruket i ETS2. Ett beslut som lämnar klimatfrågan oberörd.

För att inte äventyra Sveriges klimatarbete och livsmedelsberedskap på samma gång ser vi därför att Tidöpartierna har två olika alternativ:

Exkludera lantbruket från ETS2: Det finns inget EU-krav på att inkludera sektorn och en lagändring är fortfarande möjlig. Sverige bör inte ge sina lantbrukare sämre villkor än konkurrenter i andra EU-länder.
Säkerställ full kompensation för företagen: Om ETS2 ändå införs måste Tidöpartierna ge tydligt besked om hur företagen långsiktigt ska kompenseras fullt ut genom direkt kompensation.
Lantbruksföretagen står vid fronten av klimatförändringarnas konsekvenser. Ingen känner jorden bättre än vad vi gör och för oss är frågan om klimatanpassning viktigare än någonsin tidigare. Men för att kunna fortsätta vårt enträgna arbete krävs rättvisa och långsiktiga villkor för att vi ska kunna konkurrera med resten av Europa. Låt inte ETS2 bli ett hinder för den utvecklingen.

Cecilia Kocken, vd Arla Sverige
Emma Rung, vd Krav
Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen
Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer...

Pengarna för Swecon går direkt till medlemmarna

Lantmännens styrelse föreslår extra utdelning om 750 miljoner svenska kronor till sina medlemmar, aktiva svenska lantbrukare. Förslaget kommer att behandlas på en extra föreningsstämma den 22 oktober år 2025, och vinstutdelningen är villkorad av att Lantmännens avyttring av Swecon genomförs.

I denna extra utdelningen ingår återbäring och efterlikvid om 375 miljoner kronor och insatsutdelning om 375 miljoner kronor, totalt 750 miljoner kronor.
Återbäring och efterlikvid ska baseras på medlemmarnas gjorda inköp av förnödenheter från Lantmännen Lantbruk Sverige och inköp från Lantmännen Maskin och Swecons svenska verksamheter samt medlemmarnas försäljning av spannmål, oljeväxter, trindsäd och vallfrö till Lantmännen Lantbruk Sverige. I båda fallen under perioden 1 oktober 2022 – 30 september 2025. Insatsutdelning ska baseras på medlemmens totala insatser (inbetalda och emitterade) per den 30 september 2025.
– Avyttringen av Swecon innebär att styrelsen kan föreslå en extra utdelning till medlemmarna, samtidigt som soliditeten bibehålls på en god nivå. Jag vet att det är pengar som behövs på gårdarna, och det är glädjande att Lantmännen kan fortsätta bidra till utveckling av svenskt lantbruk och en ökad svensk primärproduktion. Den extra utdelningen i kombination med den ordinarie utdelningen tidigare i år innebär att Lantmännen totalt delar ut 1 875 miljoner kronor till svenska lantbrukare under år 2025, säger Jan-Erik Hansson, Lantmännens styrelseordförande.

Förslaget kommer att behandlas på en extra föreningsstämma i Stockholm den 22 oktober år 2025. Den extra utdelningen är villkorad av att försäljningen av 100 procent av aktierna i Swecon Anläggningsmaskiner AB, Entrack Sverige AB och Swecon Baumaschinen GmbH har genomförts och att Lantmännen har erhållit köpeskillingen. Om försäljningen av Swecon inte genomförs eller köpeskillingen för aktierna i Swecon inte erhålls kommer ingen utdelning att ske.
Datum för utbetalning av utdelningen är den 12 december år 2025, eller senast två veckor efter att Lantmännen har erhållit köpeskillingen för försäljningen av Swecon.

Läs mer...

Bränslepriset faller

Priset på bränsle faller i Sverige till denna veckan, det är en effekt av prisfall på råolja. Dieselolja MK I kostar nu 11 943 kronor per kubikmeter medan eldningsoljan kostar 10 173 kronor per kubikmeter. 

Råoljan kostar nu 65:46 dollar per fat efter ett prisfall på hela 5 procent sedan förra måndagen och växelkursen mellan svenska kronor är ganska oförändrad; 9:40 i dag mot 9:38 för en vecka sedan.
Bränslepriset skulle således kunna falla lite till i Sverige om nuvarande förhållanden står sig.
Priset för råolja har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari i år.

Läs mer...

Fortsatt stabilt elpris – Men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre.

Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.
Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

 

Läs mer...

Bränslepriserna följer med råoljan upp

Priset på råolja har stigit från 66:59 dollar per fat förra måndagen till 68:73 dollar per fat i dag. Samtidigt är växelkursen relativt oförändrad mellan svenska kronor och dollar, vilket medfört att oljebolagen höjt bränslepriserna i Sverige till denna veckan. 

Priset på dieselolja har gått upp med 2,5 procent och dieselolja MK I kostar nu 12 181 kronor per kubikmeter, 304 kronor mer än för en vecka sedan. Även priset på eldningsolja stiger och den kostar just nu 10 426 kronor per kubikmeter.
En dollar kostar just nu 9:38 svenska kronor att jämföras med 9:40 för en vecka sedan.
Priset på råolja har rört sig i intervallet 60 till 81 dollar per fat sedan den 1 januari i år.

Läs mer...